Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Omtanken och bomullsgröt

2015-08-27 21:07:00 i Allmänt

I kväll var jag så frusen och genomblöt av ösregn efter en och en halvtimmas hundträning på klubben så när jag kom hem tog jag på mig pyjamasbyxor, skön t-shirt och ullsockar och lagade gröt. Gröt är tryggt och bra och lägger sig som bomull i magen. Har märkt att jag fått ett ökat energibehov, inte mycket, men en aning så knyttet i magen växer förhoppningsvis på som det ska. Ps: De fina blommorna fick jag av Christoffer förra veckan. Han är bra snäll, han.
Havregrynsgröt med chiafrön, kanel, äpplen och mjölk. Det sover jag gott på sen!
Måste bara få berätta om i dag. I dag var en sådan där dag som jag bara myste med mitt yrkesval. Skolan bussar upp alla nyblivna gymnasielever till Heligfjäll där en dag i gruppdynamik och lära känna-övningar står på schemat. Skolans fantastiska idrottslärare ordnar också så att eleverna får beta av en del av orienteringsmomentet i kursen Idrott och hälsa och eleverna får dessutom tenta av HLR (hjärt- lungräddning). Jag har berättat för mina elever att jag bara kommer att undervisa dem i höst (dels börjar magen vara svår att dölja och dessutom tycker jag att det känns mest schysst att berätta nu så de verkligen har en chans att nyttja lektionstimmarna till fullo i höst och därmed är bättre rustade till våren då de får vikarie) och här kommer några anledningar till att jag älskar att jobba med ungdomar som faktiskt är mer omtänksamma, omhändertagande och generösa än vad många tror.
1. Idrottslärarna sa till eleverna att ta med sig ett äpple på stigningen upp mot toppen för att minimera risken för blodsockerfall. Då tittade en elev på mig och sa: Ta med ett äpple du, Carolina, tänk på att du och lilla bebisen ska orka!
2. På väg upp frågar en annan elev om han ska ta min ryggsäck.
3. Vid hjärt- lungräddningen erbjuder sig en tredje elev att jag får sitta ner på en madrass istället för att stå och titta på.
Alltså åh. Underbara ungdomar. Kommer ju bli typ runtburen och viskad till vid terminsslutet. Hehe.
 
 

Kommentarer

Så underbart att höra att det fortfarande finns hopp om dagens ungdomar! :-)
Svar: Absolut! Och om eventuella undantagsfall brukar jag tänka "de är under process, de är inte vuxna ännu" :)
Carolina Lidström

Skriv en kommentar