Denna fredagmorgon startar jag med att berätta någonting helt nytt för er. I januari kommer det en liten miniperson av mig och Christoffer, den bästa personen jag vet. Vi är så glada och förväntansfulla. I går var vi till Lycksele och gjorde ultraljud och allt såg bra ut. Bebisen låg dock med ansiktet undangömt så vi fick gå ut en stund och komma tillbaka så att den fick en chans att vända sig så att vi kunde få en bra bild, men icke. Det var en blyg liten krabat där inne (måste vara Berg-släktet, hehe). Vi fick i alla fall se att allt såg ut som det skulle vilket var oerhört skönt, men på bilden vi fick ser barnet mest ut som en knölig potatis, haha!

På tisdag går jag in i vecka 20 och då har snart halva graviditeten passerat, helt galet. Jag ska berätta om hur jag känt och känner för er och tänker att jag startar en ny kategori om graviditeten där jag kan samla mina tankar kring den. Måste ju berätta om hur vi kände när vi fick reda på det och hur det var när vi berättade för familjen. Och om den stora tröttheten... Det kommer, håll utkik! Var snälla nu och håll tummarna att allt går bra fortsättningsvis!

Ps: Ni som grattat mig när jag lade upp denna bild på Instagram: TACK! Blev helt överväldigad och började morgonen med några tårar.