I dag kom en av mina sångelever som vanligt in i musiksalen på sånglektion och vi pratade lite om hur lovet varit och värmde upp rösten med uppsjungning. Sedan sjöng hon två verser och en refräng på Beyoncés "Listen" som hon haft i sångläxa och då slutade jag plötsligt kompa henne och visade mina armar där gåshuden var ett faktum. Jag öste beröm över hennes röst. Jag berömmer ofta mina sångelever och peppar dem till att våga och att utvecklas, men det är inte alltid jag verkligen stannar upp och säger: Alltså, vet du hur jäkla bra du är! Var stolt över dig själv! Redan i årskurs sju hade hon en tät och superfin klang och nu jobbar hon med dynamik, svåra fraseringar och olika uttryck och sound som om hon inte gjort annat. Jag är så otroligt tacksam över att jag får uppleva det här i mitt jobb. Både jag och eleven hade nära till gråt för att stämningen var så sjukt härlig!

Hon sjöng "Amazing grace" på Lucia och jag ska fråga henne om jag får lägga upp det klipp jag fått skickat till mig som en av lärarna filmade så får ni lyssna.

Ps: Och så ska jag peppa henne att vi kör "Listen" på musikskolans avslutning!

PEPPEN PÅ DET!