Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Sista trippen

2014-02-01 09:24:33 i Allmänt

Ingen lär ju ha undgått att droger har spridit sig från de stora städerna i detta avlånga land till att bli mer och mer utspritt även i Västerbotten och till och med lilla, vackra Vilhelmina. Den ilska jag känner när jag vet att folk försörjer sig på att sälja dessa äckliga preparat till nyfikna ungdomar som tänker att det "kan vara roligt att testa" vet inga gränser. "Det kan vara roligt att testa" kan nämligen leda till misär och i värsta fall döden.
Jag tar starkt avstånd från allt som har med droger att göra och jag blir förbannad på den romantisering som ibland kan finnas över till exempel cannabis: "Jamen, det är ju inte så mycket mer annorlunda än alkohol". Argumenten ligger på en pinsamt låg nivå och en gång kanske det går bra, men nästa, och nästa? För att inte tala om det leverne man skapar sig om beroendet blir ett faktum. Äckligt, sunkigt och osmart. Och vem vill vara det? Vem vill att ens syster, bror eller vän ska gå omkring och vara äcklig, sunkig och osmart?
Jag tänker inte blunda inför det faktum att mina elever förmodligen kommer att komma i kontakt (om det inte gjort det redan) med den här sörjan och jag vill så hemskt gärna vilja vara en liten, liten miniperson som sitter på deras axlar och hjälper dem att göra smarta val. Jag och min handledningskollega pratar ofta om vikten av att göra smarta val. Att lockas av droger och att bruka dem är ett ytterst osmart val som påverkar ditt liv och i värsta fall slutar påverka ditt liv om döden blir den definitiva utgången. Då blir du bara en av alla dem som dog av en överdos och hur coolt är det? Inte så överdrivet direkt.
Jag tittade på den här filmen från UR och tårarna rann nedför mina kinder. Det är så himla onödigt. Så himla sorgligt. Se den snälla ni. Och sprid den.
 

Skriv en kommentar