Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Debut i lydandsklass 1.

2013-09-14 09:53:50 i Allmänt

I gårkväll var det då dags för debut i lydnadsklass 1. Klasserna är uppdelade på lydnadsklass 1 (den lättaste), sedan klass 2, klass 3 och till sist Elitklass. För att uppgradera sig i klasserna måste man ha fått ett förstapris i klassen nedanför, alltså en viss summa av den totala poängen. I lydnadsklass 1 måste du ha 160 poäng av totala 200 och för det gäller att du snittar 7:or-8:or rakt igenom. Varje moment har en koeffecient också. En del moment, till exempel linförigheten, har en koeffecient på 4 så om du får en 7:a i det momentet får du 28 poäng. Nog om detta!
Eftersom att mamma och pappas lilla vildjur är rätt sprallig av sig ville vi att hon skulle få jobba lite innan start. Vi lade därför ett blodspår på cirka 500 m som fick ligga i ungefär fyra timmar. Att spåra med hundar är ett bra sätt att få dem helt fokuserade och därmed trötta i huvudet och delvis i kroppen. Uppropet var 18.30 och jag och Imra hade startnummer 4. Jag är nöjd över hennes prestation och missnöjd över min egen, haha. Jag ger för många dubbelkommandon, det vill säga kommandon både med rösten och med kroppen. Hon låg superfint i platsliggningen, hon nosade lite på sin tass bara. För det skulle vi ha fått 9 poäng om inte jag hade gjort DK:n både vid lämnandet och vid sittandet när jag kom tillbaka. Haha. Jag blev bara så glad för att hon skötte sig så fint i det momentet. Vi fick alltså tre poängs avdrag och landade på 7 poäng i det momentet (totalt 28).
I momentet "ställande under gång" och "läggande" vet jag inte riktigt vad hon sysslade med. Hon var slö och ofokuserad. Hon varken lade sig eller ställde sig utan följde efter mig och där nollade vi, haha. De momenten har funkat väldigt fint på träning. Nu är Imra 1,5 år och vi har ju framtiden för oss. Vi lärde oss jättemycket av gårdagen och det var en lagom tävling att starta i. Nu vet vi även vad vi behöver träna extra på!
 

Skriv en kommentar