Nu har pappa varit i farten igen och skrivit ett gästbloggsinlägg!
I veckan har det varit aktuellt att ansluta sig till Västerbottens-Kurirens så kallade Plustjänst. När vi blev inbjudna till Carolina på söndagsfika gjorde jag den här reflektionen om VK och plustjänster:
När jag var i de tidiga tonåren brukade jag, efter middagen, gå och hälsa på farmor Betty som bodde på samma gård som min familj. Hon hade VK och vi Folkbladet. Jag tyckte VK alltid hade bättre kultursidor, ofta var det reportage från någon intressant konsert som hade ägt rum i Umeå helgen innan. Gunnar Balgård hade ibland recenserat någon intressant bok som var nyutkommen.
Jag brukade halka över i ett par vita träskor så där vid 18-tiden.
"Huvva va dåligt klädd du e!" sa farmor då jag barhuvad kom in i köket. "De yr ju västavere å dä snög ju rent ordentlit!"
"Jo", konstaterar jag och svarar "Men dä va ju bärä n`han lillbitn´".
"Vill du ha kaffe?" frågar farmor och måttar i samma veva upp ett par ordentliga Gevaliamått och sätter pannan på vedspisen.
"Ska vi höra kvällsekot och väderleken?" frågar jag och knäpper samtidigt på Telefunkenradion.
Jag lägger mig på kökssoffan och börjar gå igenom VK, sedan dricker vi kaffe. Farmor skållhett direkt ur koppen, jag på fat - så det blir lite mer "drickenes".
Därpå åter på soffan med den andra delen av tidningen.
När jag är klar med bladet, blundar jag och tänker på morgondagens prov som behandlar det periodiska systemet.
- Hall du på samn? viskar farmor. "Nee" svarar jag, "jag bara vilar ögonen!"
Jag hör väggklockan ticka taktfast, vedspisen sprakar, Nordkullen västsydväst 5, svag sikt, jag känner doften av Gevalian och slumrar in. Jag drömmer om brom, kalium och kvicksilver, ja just det, det har beteckningen Hg...
Vaknar sedan till, när farmor kommer med sin engelskt röda yllefilt med inslag av grå geometriska mönster och brer över min enkla lekamen. Jag hör radion, Västsira styv kuling, jag anar hur västanvinden drar genom rönnen ute på gården.
När jag sen vaknar och går hem till oss tackar jag farmor Betty för omtanken. "Ja", säger hon, "så du int skull bli förskylld!"
Jag minns med glädje tillbaka på dessa fina plustjänster i samband med VK-läsningen. Och - jag behövde inte logga in!
--
