Ett svårt val av bild. Jag tycker om gamla saker. Jag gillar att göra själv. Ta vara på. Vara kreativ och hitta nya användningsområden. Den här bilden representerar det: keramikugglan, böcker i travar, gammal tapet och bokhyllan jag byggt av gamla brädor och tunga stenblock. Fler bilder av mitt hus hittar ni under kategorin "Huset".

 

 

Det blev två bilder idag eftersom jag var borta på äventyr hela gårdagen och när jag kom orkade jag inte datorisera något. Känns som om det är tusen saker jag inte hinner med. Lyssnade till ett tal i kväll och hon sa att man måste våga vila. Man måste våga nöja sig. Allt behöver inte vara perfekt ordnat. Jag tänker på det varje dag. Blir bättre för varje dag. Skriver och skriver och någonstans kanske jag når fram till något slags tänkande, något slags varande som känns rätt. Lyssnar mycket, pratar mycket. Egentligen är det så mycket som handlar om att våga. Tänkte på i kväll då jag peppat en av eleverna att kompa sig själv när hon sjöng eftersom jag vet att hon klarar det, hon gjorde det, men hon bad mig sitta på en stol alldeles intill. Det gjorde jag. Man måste våga, men man måste känna att det finns någon där för en. Som står nära. Som står kvar.