Igår klippte Sabina mig och innan dess hjälpte jag henne att lägga barnen efter lek. Sabina sövde Olivia och jag skulle försöka få Molly att nå drömmarnas rike med vad jag ansåg vara en bra metod. Först borstade vi tänderna och då sa Molly: Du va inte så bja på de däj! Jaja, tänkte jag och borstade av mig kritiken. Sedan skulle vi rita en stund. Jag greppade kritorna och började rita de figurer Molly berättade om. Bland annat försökte jag mig på att avteckna riddaren som var ett återkommande inslag i Mollys historia. Min riddare blev ett skämt. Efter att jag satt sista finischen med en turkos penna sa Molly: Hahahaha! Det däj sej ut som en snopp! Här blev jag faktiskt lite ledsen - inte för att jag någonsin varit, eller kommer bli, någon konstnär - men en himlarns streckgubbe med ett svärd ska man väl kunna frambringa på ett jäkla blädderblock! Kvällsproceduren fortsatte till sängen där Molly höll ett föredrag för mig varför hon envisas med att ha typ 12 leksaker i sängen. Jag började flytta på en minigiraff och en trasig prinsesskrona men då gav hon mig en allvarlig blick som utstrålade: Nåde dig..

Jag gick därför över till sagorna. Något jag tror mig kunna. Har ju en gång varit barn själv och dessutom läst x antal poäng i svensk litteratur där barnlitteratur är ett starkt inslag. Trodde att jag hade koll på den biten. I alla fall tills igår. Jag berättade om en pojke som hette Andrej (Mollys namnförslag) som bodde i en skog. En dag skulle Andrej fiska och gick därför till en å och där mötte han en haj (REDAN HÄR BRISTER JU BERÄTTELSEN DÅ HAJAR INTE ENS KAN BO I ÅAR, men då min trötthet började ta övertaget försökte jag bara styra berättelsen åt någon slags logisk vänpunkt så jag fortsatte). Hajen tog med Andrej till ett hav (tur, där räddade jag mig med hajen och havet). Där simmade de runt och letade fiskar som Andrej kunde fånga. Plötsligt kom en clownfisk som hade tappat bort sin familj (jag vet, rip-off på "Hitta Nemo", men jag ville försöka hitta någon slags dramaturgi i sagan!). Och här spårade det ur. En gammelgädda kom in i bilden (och när började gammelgäddor på i hav?!) och sa att han ägde vattnet som de övriga fiskarna simmade runt i, det uppstod en konflikt men sedan löste det sig när Ariel fick en plats i sagan och lät alla bo i hennes slott. Här tappade jag totalt inspirationen till att fortsätta berättelsen och då Molly var helt tyst trodde jag hon somnat och försökte därför smyga ut ur hennes rum. Då slår hon upp ögonen och säger klarvaket: Du, Cajjo.. Den däj sagan va inte så bja..


Molly på vinteräventyr, Mars 2010.