På mitt jobb är det flertalet av de äldre som av naturliga skäl har nedsatt hörsel (de flesta har ju passerat 90-strecket!) och detta kan ibland leda till små söta missförstånd. Idag stod jag och Linnea och rensade ur innehållet ur ett kylskåp som havererat och vi skrattade åt något vi pratade om. Vi skrattar väldigt högt båda två och har liksom yviga kroppsspråk och rätt som det är dyker farbrorn i lägenheten upp och frågar med orolig blick: Bråkar ni?