Lunchdate, blodtappning, pengaslösande och körövning.
Ja. Rubriken kan kort sammanfatta min dag.
För det första: Jag älskar september. Jag vill gifta mig med september och aldrig lämna honom. Oktober får aldrig komma och störa vårt äktenskap.
Morgonen startades med en runda i i20 skogen och det kanske inte var ett av mina bättre löppass då jag mest kikade på löv och log mot solen, haha. Cyklade sedan ned på stan för att käka lunch med Ida och Siri. Efter lunchen begav jag mig till blodbussen på rådhustorget för att tappa mig på 4,5 dl blod (Emily, svimma inte nu!) Jag har nämligen blivit blodgivare! Jag är så stolt över mig själv att jag äntligen kan ge och faktiskt också gör det. Mitt blodvärde har nämligen alltid varit lågt och jag har med jämna mellanrum fått äta järntabletter vilket många andra också gör. Jag har kämpat för att få upp mitt blodvärde och tänkt extra mycket på att äta järnrik kost. Att ge blod är något jag alltid strävat efter då det är en enkel tjänst för att hjälpa andra människor. Man ligger ned, pratar med sjuksköterskor och doktorer, blir stucken av en ganska grov nål, blodet rinner ut i en påse, man får ligga kvar en stund och sen får man fika och gå hem. Dessutom får man en ersättning vilken jag donerade iväg till SOS barnbyar.
Efter blodgivningen shoppade jag. Det var behagligt.
Idag har kören startat igen. Det var mysigt att återse alla igen och alla nykomlingar också för den delen. Känns dock tråkigt att jag, i och med att praktiken startar, kommer att missa fem övningar.
Jag hade svårt att välja vad jag skulle äta. Idas bild.
Ida
Vi kikade på kläder till Siri..
..som sov skönt genom hela proceduren.
För det första: Jag älskar september. Jag vill gifta mig med september och aldrig lämna honom. Oktober får aldrig komma och störa vårt äktenskap.
Morgonen startades med en runda i i20 skogen och det kanske inte var ett av mina bättre löppass då jag mest kikade på löv och log mot solen, haha. Cyklade sedan ned på stan för att käka lunch med Ida och Siri. Efter lunchen begav jag mig till blodbussen på rådhustorget för att tappa mig på 4,5 dl blod (Emily, svimma inte nu!) Jag har nämligen blivit blodgivare! Jag är så stolt över mig själv att jag äntligen kan ge och faktiskt också gör det. Mitt blodvärde har nämligen alltid varit lågt och jag har med jämna mellanrum fått äta järntabletter vilket många andra också gör. Jag har kämpat för att få upp mitt blodvärde och tänkt extra mycket på att äta järnrik kost. Att ge blod är något jag alltid strävat efter då det är en enkel tjänst för att hjälpa andra människor. Man ligger ned, pratar med sjuksköterskor och doktorer, blir stucken av en ganska grov nål, blodet rinner ut i en påse, man får ligga kvar en stund och sen får man fika och gå hem. Dessutom får man en ersättning vilken jag donerade iväg till SOS barnbyar.
Efter blodgivningen shoppade jag. Det var behagligt.
Idag har kören startat igen. Det var mysigt att återse alla igen och alla nykomlingar också för den delen. Känns dock tråkigt att jag, i och med att praktiken startar, kommer att missa fem övningar.
Jag hade svårt att välja vad jag skulle äta. Idas bild.
Ida
Vi kikade på kläder till Siri..
..som sov skönt genom hela proceduren.
Kommentarer
Anna
Ge blod. Jag dör lite bara av att tänka på det. Vill hemskt gärna dela med mig men jag är så nålrädd att någon skulle behöva klubba mig medvetslös och bära in mig för att jag skulle klara det. Kanske om man får bli sövd..? ;] Duktigt jobbat iaf. Och siri är som sagt en praktbebis!
Vad du är duktig som pluggar och står i. Har faktiskt inte kommit igång med baklandet jag heller, trots att det är enda plugget jag har på G. Dags att lägga in en högre växel kanske. Hoppas du mår toppen. Kram
Vad du är duktig som pluggar och står i. Har faktiskt inte kommit igång med baklandet jag heller, trots att det är enda plugget jag har på G. Dags att lägga in en högre växel kanske. Hoppas du mår toppen. Kram