Det är alltså detta vi ska prata om på fredag. Det är så mycket och intressant och djupt och analytiskt och spännande och allt så jag inte riktigt vet hur jag ska frambringa någon slags analytiskt process i min annars rätt välstrukturerade hjärna.
Texten nedan har jag kopierat rakt av från Wikpedia. Jag, som blivande lärare, har annars aldrig Wikipedia som en tillförlitlig källa av principmässiga skäl, men idag orkade jag inte börja tokläsa i boken för att i min blogg kunna presentera ett bra uttdrag till ert förfogande. Ibland måste man få vara lite lat också, vilket jag borde öva mer på. Kan tänka mig att fyra personer av mina läsare läser allt också. Resten klickar bort det efter att ha läst rubriken.

Intersektionalitet bör inte ses som en övergripande teori, utan snarare som ett analytiskt hjälpmedel eller begrepp, som inte strävar efter att rangordna identitetskonstruktioner utan efter att synliggöra hur olika maktordningar är sammanflätade på olika nivåer, såsom det politiska, det representationella, eller det strukturella. Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionsduglighet och etnicitet, t.ex. Genom att hävda att det finns flera maktordningar som är beroende av varandra öppnar ett intersektionellt perspektiv för att upplösa gränser mellan olika sociala kategorier (som kön, etnicitet, sexualitet och klass) för att rikta uppmärksamheten på hur de samverkar.

En intersektionell analys bygger på postmodern feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och black feminism. Syftet är inte att enbart synliggöra hur avvikande, underordnade eller exkluderade identiteter (t ex "icke-vit etnicitet", "transsexualitet" eller "arbetarklass") produceras i dessa skärningspunkter, utan att uppmärksamma t ex "vithet", "heterosexualitet" eller "överklass" som identitetskategorier. Begreppet användes först inom den antirasistiska feminismen i Nordamerika och har fått stor spridning såväl i den akademiska forskningen som i den politiska debatten om diskriminering även i Sverige.Exempelvis ses kvinnor aldrig enbart som kvinnor eftersom könsmaktsordningen - lika lite som etnicitet, sexualitet eller klasstillhörighet - inte räcker för att förklara hur ojämlikhet uppstår och hur makt utövas. Maktordningar kan inte rangordnas, ingen maktordning står över någon annan och det finns maktordningar inom varje maktordning. Klassförtrycket ses alltså inte som viktigare eller mer grundläggande än könsförtryck eller rasism, t.ex. Flera aspekter, som kön, etnicitet, religion ålder, klass och sexuell läggning spelar alla in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor.