Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Nu är jag djupt ute.

2008-11-17 17:42:04 i Texter/dikter

Varsågoda. Här får ni några feberyra rader jag skrev av inspiration av några gamla texter från förra året.

Att bygga vidare
på ett murket trä
är som att hamra in
en krokig spik
i en färgavflagnad vägg.

Vi samlar på social kompetens
där vi egentligen vill ha
ett sällskap
i enskild form.


Samhället speglar
en rännil av konstellationer
på upphällning
och jag består av en blandning
 av avlyssnad närvaro
och stavelsernas begynnelse i valen.

 Av den sociala kompetensen kan vi,
mellan tuggorna på torra lussebullar,
avverka tusen samtalsämnen
allt medan decembers hjältar arbetar.

En stilla önskan är att tystnad också kunde tala
likt en påtaglig enhet i kaosets synaps med verkligheten.

Carolina, 17 november, 17.41


Kommentarer

"Vi samlar på social kompetens

där vi egentligen vill ha

ett sällskap

i enskild form." - Snyggt!

Skriv en kommentar