Något jag aldrig trodde skulle ske.
Jag har förälskat mig i skinnportföljer. Jag som alltid tyckt att det har varit lite fjolligt och fel. Nu dregglar jag efter en mahognybrun, handsydd portfölj gjord i Italien. Var annars? Tänk att använda den i min kommande yrkesroll: proppa den full av uppsatser att rätta. Det bästa med dessa magnifika skapelser är att det bara blir snyggare med tiden. Nött, sliten och älskad. Med min första lön ska jag slå till på en, typ denna:
Kommentarer
Idamari
okej. hälsa patrik. Kram
Snart utvecklar du läsglasögon, såna små som lärare har längst ut på näsan! ;)
Men de är verkligen sanslöst snygga, de där skinnportföljerna. Jag har suktat och suktat men med efterfrågan stiger även pris så jag får helt enkelt hålla koll på vägloppis och sånt tills jag hittar en billigare variant som (förhoppningsvis!) redan är nött och älskad och bara vill ha mer kärlek.