Jag heter Carolina och bor i Dalasjö, en by i Västerbotten, tillsammans med min sambo Christoffer, vår son Vidar som föddes i januari 2016, jämthundarna Jax och Major och ett gäng hönor samt en tupp. Jag arbetar som gymnasielärare och tycker om hundar, att prata jättefort, sjunga, skratta, träna, friluftsnörda och hitta på nya projekt. Just det: jag gillar Tove Jansson väldigt mycket också. Och att läsa och skriva.

Jag vill spränga mitt alfabet!

2008-03-15 22:39:54 i Texter/dikter

En Nikki kom till världen idag. Emily och Jockes lilla flicka :) Jag hoppade av glädje från stan och log så jag fick ont i skrattgroparna.


Gud om du hör mig, gör någonting vackert, av allt som går sönder här.
Det låter som Tomas! Tomas ja. Han är en journalist som gått från just det till musiker. Det sistnämnda lyckas han väldigt bra med, varpå jag alltid hänvisar.

Stigarna försvinner för att snön kommer.
Skogarna tiger...
Vad ska vi prata om? Världen är universiell. Underbar, förälskad, hela shittet.
Usch, fy och alla skitord som finns i världen.
Så är det.
Känslorna är likadana för alla.

Jag är ingen nihilist, utan bara...:
Jag vet inte.
Det är ett bra svar, att veta är som att...underskatta sig själv.
Livet är elektricitet, hänger på det. Som vatten.
När man blundar ser man bara vägen, du är för långt bort för att vända.
Är du lycklig nu?

Samtal mellan tre individer med T.A.W i bakgrunden.


Update söndagen efter lördagen:

Vad är egentligen söndagar till för?
Jag tror starkt på teorin att man ska dra på sig de fulaste utekläder man kan hitta, packa en fikakorg och bara gå. Någonstans. Destination okänd. När man tröttnat går man hem och så blir det måndag. Måndagar är mer strukturerade, sammanflätade.. konstruerade? Nej. Musik är lösningen på söndagens tristess. Munspelet ska fram!

image51

Jag längtar hem. Där tror jag fikakorgen skulle passa bra. Mitt på bron kan man sitta, dingla med benen och knapra på en bulle.

Skriv en kommentar